Förra veckan var det dags att vända runt på den gamla slitna plastekan och få i den i sjön, för det vankades flötestrolling. Suget efter att släpa ett par flöten bakom båten i hopp om att en fin gädda skulle fatta tycke för en betesfisk var rejält!

I höstas blev det nämligen inte många flötestrollingpass, utan istället blev det stort fokus på metet i ån. Men ett vårpass efter gäddorna kunde jag inte missa.
Så när båten hade hamnat i vattnet så var det dags att få ordning på utrustningen. På fredagen blev det tackelverkstad och riggning av spön så allt var tipptopp.

Som vanligt innan ett fiskepass har man svårt att somna, tankarna snurrar och man går igenom så alla grejer är med och har jag gjort allt jag kan för att få till en så bra presentation som möjligt, man har helt enkelt fiskefrossa… Underbart!
När så klockan ringde 05:00 på lördagsmorgonen var man snabbt ur sängen och efter att kaffet runnit ned och termosen fyllts till bredden så satt jag snart i bilen.

Vädret skulle vara molnigt och med en svag vind till en början av dagen för att sedan öka. Men jag möttes av en härligt röd soluppgång på en spegelblank sjö.

Efter alla prylar hamnat i båten och ekolodet, spöhållare och spön riggats upp så var det bara att ta sig ut ett par hundra meter innan man kunde börja fiska. Ekolodet visade en vattentemperatur på 7 grader. Jag började sakta ro utmed en större vass där djupet är 1.5 meter och i slutet av vassen kommer det ett stenigt parti där det blir något djupare. När flötena når stenkanten så blir det genast rörelse på det närmste stenarna. Först tror jag det är en mindre gädda som attackerat. Men sen lugnar det ner sig, så jag stannar en stund och tar fram kameran. Jag hinner ta några bilder sen ser jag i ögonvrån hur det innersta spöt bugar och sen börjar rullen ge i från sig sitt magiska ljud. Jag fäller snabbt över bygeln så gäddan får så lite motstånd som möjligt. Efter 5-8 sekunder så sätter jag in ett bestämt mothugg och möts av ett rejält svar. Gäddan rusar och tar lina direkt, sen gör den några huvudskakningar och jag känner hur den ena kroken släpper. Sen tar det bara ett par sekunder till innan den andra kroken släpper… Adrenalinet byts snabbt ut mot tomhet och ilska, svordomarna ekar över den spegelblanka sjön. Men efter några minuters meningslös ”tycka synd om mig själv” känsla så är det bara att släppa det och fortsätta.

Jag ror vidare utmed kanten och efter kanske femton minuter så dyker flötet igen och baitrunnern börjar ticka. Men den här gången möts jag inte av något bra svar efter mothugget, en mindre gädda hade valt att bita över min betesfisk.

Jag krokar av den i vattnet, sätter dit en ny betesfisk och precis när jag ska börja ro igen så hugger det, precis bredvid båten. Men igen är det en mindre gädda.

Efter den gäddan så blir det väldigt lugnt, jag nöter vidare ut med kanterna men det händer inget mer. Vinden ökar rejält och det snabbt, så jag glider in i en lugn vik för att äta äggmackor i solen, riktigt skönt att få vila huvudet lite från vinden.

Vid halv elva bestämmer jag mig för att göra en sista drift med vinden över den djupare delen av sjön. Det står mycket betesfisk samlade i hålorna så förhoppningsvis ska väl en gädda hugga… När jag börjar närma mig slutet av driften så gungar det till rejält på ena spöt och baitrunnern börjar skrika, äntligen!
Efter mothugget så möts jag av bättre motstånd. Gäddan käftar emot och vill inte riktigt följa med in, men snart kan jag håva den. Jag krokar av och låter den vila en stund i håven och tar sen ett par snabba bilder på mattan innan gäddan får simma tillbaka.

Klockan har hunnit bli närmare tolv, vinden har ökat ännu mer och det gungar bra i den gamla träskbåten. Så jag bestämmer mig för att göra ett sista försök utmed stenarna igen, kanske kunde jag lura gäddan att hugga igen innan jag bryter. Men tyvärr dyker aldrig flötet mer den här dagen så det var bara att packa ihop och bege sig hemåt.
Även om jag tappade en bättre fisk och vinden var envis som dök upp tidigt, så lyckades jag ändå få en 5 kilos och det är inte fy skam!
Sen var det riktigt gott att återigen få släpa flöten bakom den gamla träskbåten.