April april

April april din…
I lördags var det inplanerat lite fiske såklart, men jag tog sovmorgon så jag var framme vid ån lite innan åtta.
Sol och vindstilla, knopparna på träd och buskar hade börjat komma fram, gräset hade börjat bli grönare, fåglarna kvittrade så kroppen fylldes med vårkänslor. Det kändes även som det kunde bli några timmars bra fiske.
Färna mete

Målet för dagen var färnorna och även fiska av några nya ställen. Jag tog endast med mig ett spö då jag var osäker på om det ens var möjligt att fiska med fler spön på sträckan, vilket var ett bra val då det var ganska små områden jag kom åt. Mäsket fick också stanna hemma, jag plockade istället med mig räkor, korv, bacon och bröd som krokbete och några olika vikter på päronsänkena. Så med en lätt packning kunde jag enkelt förflytta mig från plats till plats.
Dagens första ställe hade jag fiskat av tidigare i år och även fått en färna så visst hade man lite förhoppningar på platsen.
Färna mete

Efter någon minuts fiske så darrar det till lite i spötoppen, jag sitter med handen någon centimeter från spöt, redo att kroka vilken sekund som helst. Ännu ett litet darr, men sen händer det inget mer så troligtvis var det mört som var framme och nöp lite i brödet. Efter femton minuter vevade jag in, bröt av en ny brödbit och kastade ut lite längre nedströms. Men det händer inget alls på den platsen så efter ytterligare en kvart bestämmer jag mig för att gå 100 meter nedströms och prova ett par platser där. Jag provar både bröd och bacon som krokbete men det händer inget, inte ens ett pet på brödet.

Jag fortsatte nedströms, nu kom jag till nya ställen för mig. Hittade ett parti med lite buskar som gick ut en bit i ån, det såg riktigt lovande ut. Så en ny brödbit sattes dit på min B983 Kamsan krok i storlek 4 och kastet landade sen perfekt. Jag satt på helspänn och tittade på spötoppen för här kändes det riktigt hett!
Bottenmete efter färna

Men efter tio minuter hade jag inte haft ett pet, absolut inget… Kaffet kom fram och jag började snegla nedströms igen för att se om jag kunde hitta någon ny intressant plats. Så när innehållet i koppen var slut flyttade jag mig kanske 200 meter längre ned där det låg ett nedfallet träd en bit ut i ån. Här kändes det återigen hett!
Efter kanske fem minuter får jag ett bättre darr i toppen, sen två tre snabba till och jag krokar. Men missar, svordomarna duggade tätt medan jag vevade in. Funderade en kort stund på om jag skulle vila platsen lite och återkomma eller kroka på en ny brödbit. Jag valde det sista och kastade ut igen.
Nu var det fullt fokus på spötoppen, handen vilade nästan på spöt. Jag vet inte om det tog en, fem eller tio minuter, men så gungar det återigen till ordentligt i toppen och nu missar jag inte. Färnan försöker självklart rusa in mot det nedfallna trädet men jag lyckades avstyra attacken, och efter en stund kunde jag håva dagens första färna. En fin fisk på cirka 1.5 kilo och 46 centimeter.
Färna

Efter jag släppt tillbaka färnan och fått ordning på mina grejer så var det bara att fortsätta vandra nedströms för att försöka hitta någon ny plats. Det var riktigt snårigt och trångt, men tillslut kom jag till en plats där det gick att fiska ifrån. Här var det lite mer strömt än på den tidigare platsen, men jag såg även att det fanns lite stenar och nedblåsta träd utmed andra sidan av ån så här borde det finnas någon färna.

Jag började att fiska av bakom en av de större stenarna och efter kanske tre minuter så gungar det till rejält i quivertippen och dagens andra färna är krokad.
Den drar på rejält nedströms så slirbromsen på rullen får jobba lite och efter en väldigt rolig fight kan jag håva fisken. Efter några snabba bilder fick den simma tillbaka ner i ån.

Färna

1.71 kilo och 48 centimeter lång

Nu när jag har använt Wychwood Specimen Solace ACS 6 rullen ett tag och även fått drilla en del fisk på den så måste jag säga att jag är supernöjd! En smidig och lätt rulle men samtidigt en riktig slitvarg. Jämn och stabil slirbroms, kastar otroligt bra och är perfekt till färnafisket!
Men rullen fungerar självklart lika bra till larmfiske, feedermete och smygfiske efter arter som till exempel sutare, id, brax, och karp.
Jag skrev lite mer om rullen i ett tidigare inlägg.
Wychwood Specimen Solace ACS 6

Vädret under förmiddagen gick från soligt och vindstilla till mulet och blåsigt, tillslut kom även snön!
Jag hade knappt en halvtimme kvar att fiska innan jag var tvungen att bryta för dagen när snön började falla, så jag slapp fiska allt för länge i det tråkiga vädret.
Bottenmete efter färna i april

Gräset som hade börjat bli grönt blev snötäckt, knopparna på träd och buskar som börjat komma fram blev snötäckta och nej det blev inga fler napp. Det blev tyst utmed ån, inga fåglar som kvittrade och vårkänslorna försvann snabbt.
April april din…

Ett nytt morgonpass

När helgen tar slut och det återigen blir måndagsmorgon så börjar man längta, drömma och längta lite till efter nästa helg och fiske, vecka efter vecka. Självklart inget undantag i helgen som var då det återigen var dags att besöka ån för lite bottenmete.

Så i lördags ringde klockan tidigt, strax efter 04:00 pep det i telefonen och knappt trettio minuter senare satte jag mig i bilen för att köra in till ån.
Första timmarna av passet skulle ägnas åt att försöka hitta några större mörtar, vädret såg lovande ut med mulet, lite duggregn och en temperatur på runt 6-7 grader. När jag kom fram till min tänkta plats var det lite aktivitet på ytan så fisken var där vilket alltid stärker självförtroendet och man vaknar till. Jag satte ihop mitt spö snabbt, fyllde min feederkorg med Swedbaits Roach Ecstasy och majs. Sen satte jag dit ett boostat majskorn med en söt smak som även färgar majskornen lite på kroken. Tyvärr blev det inte så röda som jag hade hoppats på, men den söta doften gick det inte att ta miste på.

Bottenmete Mört

När det gått tio, kanske femton minuter och jag har fått ut några feederkorgar med mäsk på platsen så får jag ett par snabba ryck i spötoppen, sen ett rejält och jag krokar. Känner direkt lite bättre motstånd och förhoppningarna att en större mört har tagit majskornet steg. Men när jag ska håva så ser jag att det är en björkna i halvkilosklassen. De har hållit sig undan dom senaste passen, men nu var årets första ett faktum. Jag krokade snabbt av den och kastade ut igen.

Bottenmete Mört

Det tog inte mer än 1 minut innan nästa fisk var krokad. Men den här gången var det en mindre mört som tagit majskornet.
Det fortsätter nappa ganska bra med flera mindre mörtar, men de stora höll sig undan, eller så finns det bara mindre mörtar… Men så lätt ger jag inte upp utan kommer fortsätta att leta efter dem.

Bottenmete Mört

När klockan började närma sig 09:00 så väljer jag att plocka ihop och förflytta mig till en annan del av ån för att se om färnorna vaknat.

Jag väljer att börja på samma ställe som jag fick en färna veckan innan för att sedan förflytta mig längre nedströms under förmiddagen. Den första timmen händer det inget, jag har några pet på brödet men inget ordentligt napp, så det kunde lika gärna ha varit någon mindre fisk som var framme och plockade lite småbitar på brödet. När klockan börjar närma sig halv elva så dyker det upp tre andra fiskare, jag väljer att kalla dem ”Svensson-fiskare”. Sådana som fiskar någon gång om året och därför är utrustning och kunskap på en annan nivå, absolut inget fel på det! Jag tycker bara det är roligt att se fler som fiskar då det är en fantastisk hobby. Men just den här gången blev jag inte riktigt lika glad för de väljer att börja fiska kanske 10-15 meter ifrån mig.
Färnan är en fisk som gärna drar sig undan om det plaskas, klampas och viftas utmed ån. När ”Svensson-fiskarna” väl fått ihop sina spö så började de kasta sina drag ursinnigt med det klassiska ”jag tar i som fan och kommer två meter framför mig med ett galet plask” kastet, sen flyger dessa spinnare, skeddrag eller vad de nu använde överallt. De kastar helt planlöst åt alla håll och håller på att kasta över min lina ett flertal gånger. Men de är nöjda med livet och pratar om hur tyst och lugnt det är att fiska… Jag personligen tyckte att det just var det, tyst och lugnt, innan de dök upp!
Men självklart har de lika mycket rätt att vara där som jag, så jag plockade snabbt ihop mina prylar och förflytta mig till en annan plats. Planen för dagen gick i kras, fast jag var ganska snabbt på en ny plats.

Bottenmete Färna

Grejerna var snart i vattnet och efter knappt fem minuter får jag ett par pet, jag sitter på helspänn men tyvärr blir det inget mer. Klockan går och jag förflyttar mig några gånger men inget händer. Tio minuter innan det är dags att plocka ihop så bugar sig spöt rejält. En färna har sugit i sig min räka och bjuder på bra motstånd, men så händer det där tråkiga, kroken släpper. Jag hann se färnan en kort stund och den var väl i 1,5 kilos klassen så inget monster som tur var.
Jag väljer att bryta och åka hem efter den tappade färnan och får se mig besegrad den här gången.

Så istället för en bild på en fin färna så bjuder jag på ett tips.
Ibland tycker jag det kan vara svårt att se quivertipp toppen ordentligt beroende på dagsljuset, så inför det här året beställde jag Enterprise Tackles Quivertip Nightlite Adaptor och Sight Tips.

Enterprise Tackle Quivertip Nightlight Adapter

En riktigt smart lösning där man snabbt sätter dit en hållare för isotoper eller dessa ”sight tips” på sin quivertipp, det är två olika storlekar med i en förpackning av quivertipp-hållaren så det är inga problem att hitta en som passar sitt spö och hållaren sitter riktigt bra. Än så länge har den inte rört sig efter många kast och den hindrar inte linan vid kast heller.
Det är två röda, två gula och två självlysande toppar som man kan ladda upp med till exempel en uv-lampa i ”sight tips” förpackningen.
Så är du som jag lite halvblind och har svårt att se toppen eller metar i mörker och vill ha en stabil lösning för att fästa isotoperna eller använda de självlysande topparna så rekommenderar jag verkligen dessa små prisvärda tillbehör.

En fin vårmorgon vid ån

I söndags styrde jag återigen bilen mot ån, fast den här gången fick det bli ett förmiddagspass.

Klockan ringde redan strax innan halv fem på morgonen, det märks verkligen att det blir ljusare för varje dag nu. Riktigt välkommet!
Jag var framme vid dagens första plats lite innan sex, och solen var precis på väg upp så frosten på marken skulle snart vara borta. Första spöt sattes ihop snabbt och snart fylldes dagens första feederkorg med mäsk och ett par majskorn sattes dit på en liten 12:ans Kamasan B983 krok. Det andra spöt fiskade jag med en bit korv på en större krok för att se om någon färna fanns på platsen.

Bottenmete efter mört och färna

Jag gjorde en liten ändring av mäskval mot sist, det fick bli en klassiker den här gången, nämligen Swedbaits Krillkung. Anledningen till bytet var för att se om detta lite mer matiga och grövre mäsk kunde locka in lite större fisk än gången innan, framförallt mörten då som målet var inställt på de första timmarna av fiskepasset. Jag hade blandat ner lite hampaolja, ”Coconut Betaine Syrup” och majs i blandningen också.

Swedbaits Krillkung

Redan när jag kom till platsen var det en del aktivitet på ytan, så det tog inte många minuter innan det började darra till i spötoppen. Efter kanske tio minuter så satt dagens första mört, perfekt krokad i underläppen. Tyvärr var den ännu mindre än de jag fick på förra passet… Men jag konstaterade snabbt efter lite övervägande med mig själv att de små skulle snart försvinna!
Jag missar ett par bättre bugningar i quivertippen och ändrar om riggen så feederkorgen inte kan glida på huvudlinan. Nytt mäsk i korgen och sen ut igen, efter bara en minut så sitter dagens andra mört men ännu en liten. Sen får jag nog sex – åtta mörtar i samma storlek snabbt.

Jag byter ut majsen mot en liten brödbit för att se om det kan göra skillnad och efter ett par minuter så bugar toppen bra, fast fisk och nu rycker det lite bättre i andra änden. Den här gången var det en något större mört i kanske 4 hektos klassen. Så snabbt på med en bit bröd på kroken igen och så ut. Ganska omgående bugar toppen igen och ännu en i samma klass får vara uppe och vända.
Efter den mörten så blir det lugnare, tyvärr. Men jag nöter på en timme till och får upp några mindre mörtar men de stora syns inte till.

Bottenmete efter mört

Ett par av dagens mörtar i blandade storlekar

När klockan blivit strax efter halv tio så packar jag ihop för att förflytta mig till en annan plats. Nu bytte jag fokus och riktade in mig enbart på färnan.
Det hade blivit lite varmare i luften och solen värmde gott så kanske kunde någon visa intresse för mina beten.

Jag bröt av en bit bröd från mitt grekiska lantbröd och satte dit på en 6:ans B983 krok och fyllde upp feederkorgen. Siktet ställdes in på ett litet lugnare parti på andra sidan ån och kastet blev perfekt. Så jag satte ned spöt i spöhållaren och tänkte att står det en färna där så hugger den ganska fort. Jag satte dit en bit currydoftande burkskinka på det andra spöt och kastade ut. Sen plockade jag fram termosen och började sörpla på en kopp kaffe när jag ser att det darrar till lite lätt i spöt med brödbiten. Jag ställer ner koppen och håller handen kanske en decimeter från spöt, ännu en liten darr och jag har fullt fokus på spötoppen. Jag är beredd på ett rejält hugg vilken sekund som helst, alla sinnen är på max, pulsen stiger och så bugar spöt rejält, nästan så det flyger ur spöhållaren! Pulsen rusar, hjärtat slår på max, färnan drar direkt ut i strömmen och ger sig av nedströms. Jag får snällt följa efter för att den inte ska gå fast, jag får lyfta spöt över några buskar, krångla mig förbi ett par träd innan jag kommer till en öppnare yta där det är säkrare att håva fisken. Efter en liten stund kan jag omsluta håvnätet och den är min!
Jag tittar ner i håven och ser en fin färna, men mindre än vad jag trodde från början med tanke på fighten den gav mig. Men inte blir jag ledsen för det, pulsen och hjärtat fick sig en rejäl omgång och jag har kroppen fylld av adrenalin och fiskefrossa, magiskt!

Färnan får vila en stund i håven innan jag tar ett par snabba bilder och mäter den till 48 centimeter och en vikt på 1.64 kilo.

Bottenmete efter färna

När jag tackat för sällskapet så förflyttar jag mig en bit nedströms och bryter av en ny bit bröd och fäster den på kroken och kastar ut. Kaffet byts ut mot saft, någon äggmacka slinker också ned. Efter kanske femton minuter så darrar det till lite lätt i spötoppen igen, så handen vilar precis ovanför spöt och vid nästa darr så krokar jag. Men inget där, fast halvvägs in så känner jag ett par små knyck och upp kommer en mört som är så liten så jag blir imponerad att den ens lyckas få in kroken i munnen.
Efter den mörten händer det inget mer så jag förflyttar mig igen men tyvärr blir det ingen mer färna den här dagen.

Dagens bästa bete, grekiskt lantbröd.

Dagens bästa bete, grekiskt lantbröd.

Även om morgonen var kall med minusgrader och frost så var fiskarna aktiva och bjöd på ett otroligt roligt fiske!
Nu längtar man bara till helgen igen och hoppas på fortsatt bra väder så blir det ett nytt besök!

Kvällsmete i ån

I måndags fick jag en ledig eftermiddag och kväll, så då passade jag på att spendera den utmed ån för att se om jag kunde hitta några aktiva fiskar.
Vädret såg riktigt lovande ut, ganska snäll vind och med en temperatur på omkring 15 grader och växlande molnighet först men framåt kvällen skulle det mulna på mer.

Jag var framme strax efter halv fyra och efter en kort promenad så var jag framme vid dagens första plats, en liten smal och kort sträcka av ån så det går bara att fiska med ett spö. Men efter 30 minuter har jag inte haft ett pet så jag förflyttar mig nedströms till en bredare del. Här möts ån upp efter den delat upp sig tidigare, så det finns många fina strömkanter och lugnare bakvatten att fiska av. Jag kastar snabbt ut mitt redan upptacklade spö med en kokt räka på kroken. Det landar perfekt utmed en strömkant så jag hoppades en färna snart skulle fatta tycke för räkan.

Jag ser snart att det slår lite fisk i ett större lugnt bakvatten. Så jag tacklar snabbt upp det andra spöt och fyller min feederkorg med Swedbaits Roach Ecstasy mäsk som jag har blandat ner lite hampaolja och ”Coconut Betaine Syrup” i, sen sätter jag dit ett par majskorn på kroken. Mäsket är ganska mörkt i färgen och innehåller mycket små partiklar, sen går det att krama det riktigt hårt så man får ner det till botten utan att det spricker direkt. Helt enkelt ett riktigt bra mäsk för mörten i strömmande vatten.

Swedbait Roach Ecstasy

Jag kastar om tre, fyra gånger snabbt för att få ut lite mäsk innan jag placerar spöt i spöhållaren. Det tar nog inte mer än 10 sekunder innan första petet syns, det följs av flera stycken men när jag krokar så bommar jag fisken. Samma sak upprepar sig ett par gånger, så jag justerar längden på tafsen och låser fast feederkorgen istället för att ha den glidande.
Sen kastar jag ut igen och efter 5-10 sekunder får jag ett par snabba bugningar i quivertippen, nu är mörten krokad. Justeringen av riggen fungerade perfekt och nu kommer nappen och fiskarna tätt. Tyvärr inga monster till mörtar, men det är ändå roligt när det nästan konstant nappar. Efter en stund avtar dock aktiviteten, så jag provar att spraya mina majskorn på kroken med krilldoft och snart har jag återigen lyckats få mörtens uppmärksamhet.

Bottenmete efter mört

Det andra spöt som jag har riggat upp för färnan är tyvärr stilla, jag provar flera olika platser, jag byter beten men det händer inget.
Klockan har hunnit bli nästan sju, jag ska veva in räkan som sitter på kroken när jag fastnar i något på botten. Det tar tvärstopp, jag försöker från olika vinklar men det sitter stenhårt, bokstavligt talat. Efter mycket kämpande och slitande så lyckas jag tillslut räta kroken och det släpper… Jag var helt säker på att linan skulle gå av, men jag måste säga att Prologic XLNT Camo HP linan är riktigt bra. Jag har använt den ett par år nu till mitt feederfiske, och den har aldrig svikit mig, snarare tvärtom, som den här gången. Den tål riktigt mycket men är ändå trevlig att drilla fisk på och man kastar väldigt bra med den. Så helt klart en lina att kolla upp om man letar ny!

Jag bestämmer mig för att tackla om spöt och köra det på samma uppsättning som det andra. Jag tar först ett flötesstopp på linan, sen en gummikula, efter det trär jag på en glidpärla med hake i som jag sen fäster feederkorgen i. När dessa tre komponenter är på plats så tar jag Enterprise Tackles adjuster stop som gör så att jag kan justera tafsens längd utan att behöva knyta om varje gång.

Enterprise Tackle Adjuster Stop

Adjuster Stop från Enterprise Tackle gör så man snabbt och enkelt kan flytta avståndet från krok till feederkorg utan att behöva knyta om.

Sen är det bara att knyta dit en krok. På det här viset kan jag snabbt justera om jag vill låsa fast feederkorgen mellan flötesstoppet och kulan på adjuster stoppet, så det blir mer av en ”bolt-rig” effekt så fisken krokar sig själv mot tyngden av feederkrogen. Eller om jag flyttar bak flötesstoppet omkring 15-25 centimeter så kan feederkorgen glida på huvudlinan. Det skapar många möjligheter att justera riggen väldigt snabbt och smidigt.

Feedermete rigg

Så här ser det färdiga tacklet ut

När jag är klar med andra spöt så bestämmer jag mig för att använda en liten currydoftande burkskinksbit på en tolvans Kamasan B983 krok. Jag fyller feederkorgen med mäsk och kastar ut. När jag lägger ner spöt i hållaren så bugar sig det andra, igen! Tyvärr missar jag fisken då jag inte riktigt var med på nappet… Men när jag vevar in och ska lyfta upp det så fastnar kroken i ett vasstrå i åkanten. Ibland funderar jag på hur det ens är möjligt att en så liten krok kan sätta sig så in i hel#¤te i saker och ting.
När jag står där och ska ta loss kroken så får jag ett hysteriskt karatehugg på det andra spöt som legat ute på platsen i kanske 3 minuter. Jag slänger spöt jag har i handen och får snabbt tag i det andra innan det hamnade i ån och jag lyckas även behålla pressen på fisken i allt tumult. Den gör direkt en rejäl rusning ut mot det strömmande partiet. Den går tungt och hårt, det enda jag försöker tänka på är att ta det lugnt då det är en liten tolvans krok så den inte rätas ut. Adrenalinet pumpar, hjärtat slår nära nog max och pulsen är skyhög. Helt galet underbart!
Efter en stund så börjar jag få in fisken mot håven men jag har en liten otäck vassrugg till höger om mig som den självklart försöker dra in i, men jag lyckas styra undan och kan tillslut omsluta fisken med håvnätet. Jag tittar ner i håven och ser en fin färna. Årets första är ett faktum och jag är fortfarande tokhög på fiskefrossan, vilken fight! Den lilla kroken sitter perfekt i underläppen och hade inte släppt i första taget.
Jag låter fisken vila i håven medan jag tar fram kamera, måttband, vågsäck, våg och avkrokningsmattan.
Efter några snabba bilder, mätning och vägning och lite mer vila får den återigen friheten. Det är en underbar känsla att få se en fisk återvända till sitt rätta element.

52 centimeter lång och en vikt på 2005 gram

52 centimeter lång och en vikt på 2005 gram

När färnan har simmat tillbaka så samlar jag ihop mig och mina prylar för att fortsätta fiska, även om oddsen för att lyckas fånga något mer var låga så var jag snart igång igen. Men jag får bara några pet på majskornen och tillslut ger jag upp. Då har det länge varit mörkt ute och det har börjat regna, men med hjälp av pannlampans sken hittar jag snart tillbaka till civilisationen.
Men jag hoppas snart vara tillbaka igen och förhoppningsvis kan man få uppleva ännu fler magiska fighter utmed åkanten!

Bottenmete efter mört

Premiär i träskbåten

Förra veckan var det dags att vända runt på den gamla slitna plastekan och få i den i sjön, för det vankades flötestrolling. Suget efter att släpa ett par flöten bakom båten i hopp om att en fin gädda skulle fatta tycke för en betesfisk var rejält!

I höstas blev det nämligen inte många flötestrollingpass, utan istället blev det stort fokus på metet i ån. Men ett vårpass efter gäddorna kunde jag inte missa.
Så när båten hade hamnat i vattnet så var det dags att få ordning på utrustningen. På fredagen blev det tackelverkstad och riggning av spön så allt var tipptopp.

Som vanligt innan ett fiskepass har man svårt att somna, tankarna snurrar och man går igenom så alla grejer är med och har jag gjort allt jag kan för att få till en så bra presentation som möjligt, man har helt enkelt fiskefrossa… Underbart!
När så klockan ringde 05:00 på lördagsmorgonen var man snabbt ur sängen och efter att kaffet runnit ned och termosen fyllts till bredden så satt jag snart i bilen.

Vädret skulle vara molnigt och med en svag vind till en början av dagen för att sedan öka. Men jag möttes av en härligt röd soluppgång på en spegelblank sjö.

Fötestrolling efter gädda

Efter alla prylar hamnat i båten och ekolodet, spöhållare och spön riggats upp så var det bara att ta sig ut ett par hundra meter innan man kunde börja fiska. Ekolodet visade en vattentemperatur på 7 grader. Jag började sakta ro utmed en större vass där djupet är 1.5 meter och i slutet av vassen kommer det ett stenigt parti där det blir något djupare. När flötena når stenkanten så blir det genast rörelse på det närmste stenarna. Först tror jag det är en mindre gädda som attackerat. Men sen lugnar det ner sig, så jag stannar en stund och tar fram kameran. Jag hinner ta några bilder sen ser jag i ögonvrån hur det innersta spöt bugar och sen börjar rullen ge i från sig sitt magiska ljud. Jag fäller snabbt över bygeln så gäddan får så lite motstånd som möjligt. Efter 5-8 sekunder så sätter jag in ett bestämt mothugg och möts av ett rejält svar. Gäddan rusar och tar lina direkt, sen gör den några huvudskakningar och jag känner hur den ena kroken släpper. Sen tar det bara ett par sekunder till innan den andra kroken släpper… Adrenalinet byts snabbt ut mot tomhet och ilska, svordomarna ekar över den spegelblanka sjön. Men efter några minuters meningslös ”tycka synd om mig själv” känsla så är det bara att släppa det och fortsätta.

Fötestrolling efter gädda

Jag ror vidare utmed kanten och efter kanske femton minuter så dyker flötet igen och baitrunnern börjar ticka. Men den här gången möts jag inte av något bra svar efter mothugget, en mindre gädda hade valt att bita över min betesfisk.

Jag krokar av den i vattnet, sätter dit en ny betesfisk och precis när jag ska börja ro igen så hugger det, precis bredvid båten. Men igen är det en mindre gädda.

Fötestrolling efter gädda

Efter den gäddan så blir det väldigt lugnt, jag nöter vidare ut med kanterna men det händer inget mer. Vinden ökar rejält och det snabbt, så jag glider in i en lugn vik för att äta äggmackor i solen, riktigt skönt att få vila huvudet lite från vinden.

Vid halv elva bestämmer jag mig för att göra en sista drift med vinden över den djupare delen av sjön. Det står mycket betesfisk samlade i hålorna så förhoppningsvis ska väl en gädda hugga… När jag börjar närma mig slutet av driften så gungar det till rejält på ena spöt och baitrunnern börjar skrika, äntligen!
Efter mothugget så möts jag av bättre motstånd. Gäddan käftar emot och vill inte riktigt följa med in, men snart kan jag håva den. Jag krokar av och låter den vila en stund i håven och tar sen ett par snabba bilder på mattan innan gäddan får simma tillbaka.

Fötestrolling efter gädda

Klockan har hunnit bli närmare tolv, vinden har ökat ännu mer och det gungar bra i den gamla träskbåten. Så jag bestämmer mig för att göra ett sista försök utmed stenarna igen, kanske kunde jag lura gäddan att hugga igen innan jag bryter. Men tyvärr dyker aldrig flötet mer den här dagen så det var bara att packa ihop och bege sig hemåt.
Även om jag tappade en bättre fisk och vinden var envis som dök upp tidigt, så lyckades jag ändå få en 5 kilos och det är inte fy skam!
Sen var det riktigt gott att återigen få släpa flöten bakom den gamla träskbåten.

Fötestrolling efter gädda